Obehagligt

Ja, det är nog det ord som bäst beskriver det som händer här hemma just nu. 

Ekonomi, pengar är en ämne som lätt kan bli otrevligt. 

Hur ska jag bete mig nu, när H plötsligt börjar fatta beslut om sin/vår ekonomi som känns direkt läskigt. När han anser att vår gemensamma ekonomi är HANS pengar. 

Idag har han ägnat tiden åt att köpa aktier för 50 000:-!

Jag blev helt chockad när jag insåg vad han gjort. Det enda jag just nu kan göra är att försöka ha kontrollen, totalt översikt i det som händer...

Försämring är på väg, jag ser det, känner det, märker av det från dag och till dag. 

Det läskiga är att jag inte vet hur det blir...

H fastnar hela tiden i det han för tillfället tänker på, sysslar med. Och då handlar ALLT om just detta. Han pratar om det oavbrutet, ältar, tjatar, tjatar...han ingen som helst förmåga att bryta för att istället lyssna på mig, prata med mig. Nej, det är som om jag inte finns.

Så länge jag finns här och tar hand om honom.

Imorgon vill han åka till stan, då ska han besöka sin bror, åka till systemet för att köpa vin.

Då är det jag som får agera chaufför.

För det är ju minsann synd om honom, som är sjuk och inte får köra bil själv...men det kan jag ju inte rå för!

Jag är så slut och trött, skulle helst vilja packa en väska, ta Goldie med mig och åka iväg. Någonstans, vart är likgiltigt, bara det är bort härifrån.

Men det gör jag ju förstås inte. Jag känner min plikt, jag ska finnas till hands. 

Ibland skriker hela kroppen efter lugn och ro, efter att få umgås med friska, normala människor, att få diskutera livets väsentligheter och oväsentligheter. 

På rätt nivå.

I helgen kommer min älskade syster och svåger och hälsar på oss. Ser verkligen fram emot detta. Att få rå om dem några dagar. 

Inget kul inlägg, men det är så här mitt liv ser ut just nu.

Sköt om dig bloggen.