Mycket nu.

Det blir en hel del inlägg nu, men det är så mycket som snurrar i mitt huvud och då är det skönt att skriva ned vad jag tänker. Att sedan se detta i svart på vitt gör det mera greppbart.

Idag hade vi ett vårdplaneringsmöte, som alltså är till för att diskutera hur H ska kunna bli så bra att han kan komma hem. Och att det kommer att fungera då. Som det är just nu har han väldigt svårt att klara sig själv. Han har ont av sina kotkompressioner naturligtvis, jag vet att sådant gör förfärligt ont och att det tar lång, lång tid innan det blir bättre - om det blir bättre. Men sådant kan man inte avslöja, det skulle få honom att tappa sugen ganska snart. Han måste få lov att tro på att det är meningsfullt att träna.
Han har sin korsett som är väldigt besvärlig, den måste han bära i tre månader. Får knäppa upp den när han ligger ned, och när han duschar. Men då måste han absolut stå spikrak i ryggen.

Det blev i alla fall bestämt att han ska få komma till en korttidsplats i två veckor, därefter utvärdering hur han klarar sig. Dessutom ska man då komma hit och göra hembesök för att titta över hur vårt hem kan anpassas efter hans behov. Inte så enkelt.