Måste bli ett bad!

Idag, skoningslöst - måste det ske! Goldie tycker inte om att bada, i badkaret. Jo, hon älskar vattnet och tycker det är skönt med själva duschen. Jag tror att det är själva tvånget, att bli tvingad att gå i badkaret som är det värsta. Förnedrande tycker hon. Nu har det inte badats på hela vintern för man ska inte göra det för ofta. 2-3 ggr/år håller vi oss till om hon inte har rullat sig i något illaluktande som rutten fisk eller bondens gödselstack. Vilket har hänt.

Dock inte nu. Men å andra sidan har hon nästan bytt färg, från att egentligen vara nästa helt vit, till att ha antagit en gulbrun ton. Då vet man att det är dags. Dessutom ska hon och husse åka till familjen Ericsson i helgen för att umgås och mysa med dem. Och då vill matte att hon ska vara ren och fin. Där trivs de båda och de helgerna, när jag har avlastning - åker jag "hem" till mitt älskade och efterlängtade Linköping. Till min syster + make, till yngste sonen och sonhustrun OCH till farmors lillstumpa. Som jag längtar efter dem!

Vilken underbar vårdag vi hade igår. Så ljuvligt och så mycket frisk luft som vi fick. Promenaderna med Goldie vill inte riktigt ta slut när man njuter så av solskenet. Vilken skillnad mot förra veckans skitväder. Då blir det naturligtvis promenader, både korta och långa, men inte riktigt med samma glädjeiver.

Jag mår så mycket bättre nu, väldigt mycket bättre. Känner mig pigg och glad och har ganska mycket energi. Detta trots att jag har mycket värk och måste ta det lugnt stundvis OCH trots bekymmer och oro i samband med H:s sjukdom och husförsäljningen som åter drar igång på fredag. Det har varit skönt att ha legat lågt en tid nu efter det vidriga som hände kring nyår, med "köpare" som hoppade av en kort stund innan vi skulle skriva kontrakt. Nej FY FY FY inte tänka på det!

Igår hade jag en "ledig" dag. H var på dagverksamheten så jag passade på att åka till stan och shoppa loss lite. Nåja, det blev inte så mycket, men jag finner numera stor njutning i att bara strosa runt och klämma och känna, vilken frihet det är att slippa känna att jag måste skynda, skynda, skynda hem igen för att H inte tycker om att vara ensam. Lite blev det, ett par fina blusar, en tröja, tre linnen, lite grejer till håret. Sen hade jag så ont i ryggen att jag måste avbryta. Jag njuter nog mest av friheten, av att det bara är JAG. Jag gillar egentligen inte ALLS att shoppa, men gör det vid behov.

På eftermiddagen åter igen träff med demenssamordnaren samt några andra inom demensvården. Åh vad jag saknat att prata med dessa tjejer. Vi gick en utbildning tillsammans i höstas och vi hade så kul.

Nalle Puh: 

Att kunna stava är inte det viktigaste. Vissa dagar har det ingen betydelse alls om man kan stava till tisdag.