Här händer saker som jag har svårt att tackla. Jag vet helt enkelt inte vad jag ska göra. Har ju märk att H de senaste veckorna förändrats en del, och förstår att det är hans sjukdom som växer till. Men det som hänt handlar om så otroligt viktiga saker att jag känner mig helt hjälplös.
Fy fan - förlåt språket - men det är så jag känner. Vilken jädrans skitsjukdom demens är!! Man måste alldeles för ofta lära sig tänka på nya sätt, förändringar kommer just nu i rask takt. Jag vet att det kommer att stoppa en tid - snart hoppas jag - för att sedan ta fart igen. Och varje gång en försämring.
En blogg - som en dagbok - som en bästis - på min resa som anhörig till make med nydiagnosticerad demens - och mycket, mycket annat
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar