Morgon

Varje morgon sätter jag mig vid datorn en stund, efter att ha inmundigat mina värktabletter som ska ta mig igenom dagen. Det tar dock en stund innan de gör verkan, närmare bestämt tar det minst 1 timme innan jag märker någon lindring. Åh, vad jag är trött på detta medicinerande! Just nu måste jag ladda mig med Morfin, långtidsverkande - för att klara dagen. Och det är just detta som får mig att fundera på vad jag ska göra med jobb och framtid.

Det är ju så att - för att klara de timmar jag just nu gör på jobbet - så är jag beroende av Morfin. Jag ser ju själv, i svart på vitt, hur tokigt det låter. Finns det något jobb som är värt det? Den dåsighet, den trötthet, sömnighet, förstoppning osv osv ?  NEJ!!

Visst, jag behöver smärtstillande även om jag är hemma, men inte lika mycket. Och jag kan anpassa det jag gör på ett annat sätt. Jag vill ju fortfarande vara aktiv, och jag MÅSTE vara aktiv. Men jag har då möjlighet att  vila emellanåt.

De sista dagarna har jag börjat fundera över hur jag ska göra med min sjukskrivning. Jag har redan sjukersättning på 50%, så min tjänst är numera en halvtid. Hur jag är kämpar så har jag ännu inte kommit längre än till 2 halvdagar/vecka och det ÄR verkligen jobbigt. Tjänar nästan inget ekonomiskt på att jobba heller, dessutom kostar resorna (8 mil/dag) till jobbet.

Ska jag då ansöka om sjukersättning för resterande 50%? Med allt  vad det innebär? Ekonomi styr nästan hela livet - eller  hur? Ett beslut som detta, avgörs av vad man får ut i pengar. 65% av en halvtidslön + den halva sjukersättning som jag har sedan tidigare? Går det? Klart det gör om man måste. H har ju en bra pension, när huset väl är sålt har vi pengar. Och förhoppningsvis en gladare och mindre värkbruten hustru.

Jag läser vad jag skrivit och tänker; "vad tvekar jag för"?

Jo, största anledningen till att jag kämpar, är att jag behöver jobbet av sociala skäl. Att få träffa mina arbetskamrater, att känna att jag behövs för mina yrkeskunskaper, att få tillbaka en del av den identitet jag har när jag är på jobbet.

Men jobbet kostar - jag orkar inte ägna mig åt det jag tycker är kul när jag jobbar. Då handlar fritiden om att ladda för dagarna jag ska arbeta.

NEJ - för sjutton Kicki. Pengar är inte allt - vad har du för glädje av dem om du helt sliter ut dig?

Bilden här nedan på det värsta jag vet, illustrerar det ansikte jag sätter på min värk efter 5 ryggoperationer. Den är som en krälande orm som vandrar genom min kropp, den slinker undan, går ej att nå, hal som en orm.